|
Societas pro Fauna et
Flora Fennica
Societas pro Fauna et Flora Fennica (SFFF)
grundades år 1821 i Åbo. Målsättningen för
det nygrundade vetenskapliga samfundet var att utforska det unga Storfurstendömet
Finlands djur- och växtvärld. Det låg ett visst nationellt
patos i såväl namnet som i verksamhetens inriktning. Man började
energiskt insamla möjligast många prover av djur och växter
med avsikt att etablera permanenta samlingar i form av ett museum. Kungliga
Akademien i Åbo mottog SFFF:s växande samlingar, och förvarade
dem skilt från sina egna samlingar. Tyvärr förstördes
samlingarna i Åbo brand år 1827. Nya samlingar byggdes upp
efter det SFFF flyttat till Helsingfors. År 1858 införlivades
de med Kejserliga Alexandersuniversitetets i Finland samlingar.
Alltsedan mitten av 1800-talet har SFFF:s
årsmöte med bl.a. val av styrelse om möjligt hållits
på Floradagen, den 13 maj. Månadsmötena under vår-
och höstterminerna har utgjort s.a.s ryggraden i verksamheten. Från
och med 1860-talet har programmet på dessa möten främst
bestått av föredrag. Vetenskapliga meddelanden har tidvis utgjort
en väsentlig del av månadsmötenas program.
Det första symposiet arrangerat av
SFFF ägde rum hösten 1959, och det behandlade människans
inverkan på naturen i Finland. Följande symposium ordnades
i september 1971 tillsammans med Suomen Biologian Seura Vanamo för
att celebrera SFFF:s 150-årsjubileum och Vanamos 75-årsjubileum.
Temat var "Dynamics of North European Biota". Efter symposiet
arrangerades en gemensam exkursion till Lammi biologiska station och Tvärminne
zoologiska station. Från och med år 1979 har ett symposium
arrangerats varje år. Dessa symposier har ofta behandlat olika naturvårdsfrågor
med stor aktualitet. Behandlingen av de varierande ämnena har dock
alltid vilat på en strikt vetenskaplig grund. Symposierna har varit
SFFF:s överlägset bäst besökta tillställningar.
Exkursioner har utgjort ett väsentligt
inslag i SFFF:s verksamhet. I början finansierade SFFF ett antal
exkursioner för utredandet Finlands djur- och växtvärld
och för insamling av prover. Den mest omfattande exkursionen, "Den
stora Kolaexpeditionen", företogs år 1887 till Kolahalvön.
I expeditionen deltog sammanlagt åtta personer, bland dem en del
av landets ledande forskare inom zoologin och botaniken. Från och
med år 1972 har SFFF nästan årligen arrangerat en eller
två exkursioner till olika delar av Finland. Exkursionerna har varat
antingen en eller några dagar. Avsikten har varit att under sakkunnig
ledning för deltagarna presentera olika slags natur och aktuella
naturvårdsfrågor från söder till norr och från
väster till öster. Även Estland och Öland har besökts.
Publiceringsverksamheten inleddes i och
med utgivandet av den första volymen av Notiser ur Sällskapets
Pro Fauna et Flora Fennica förhandlingar år 1848. År
1861 lyckades William Nylander genomdriva att SFFF erhöll statsstöd
för publiceringsverksamhet. Från och med det året har
SFFF verkat som en oberoende utgivare av skrifter. Byte av publikationer
med utgivare från samma gebit inleddes år 1873. Detta förmånliga
sätt att erhålla stora mängder skrifter från alla
delar av världen nådde sin kulmen exakt hundra år senare,
nämligen 1973. Då hade SFFF sammanlagt 1177 bytesrelationer.
På grund av Finlands Akademis ändrade understödspolitik,
blev SFFF tvunget att reducera sina bytesrelationer så att de i
dagens läge omfattar endast ca 300 st.
Beviljandet av stipendier har varit en
av SFFF:s viktiga verksamhetsformer. Större finansierade projekt
var den ovannämnda kolaexpeditionen och från senare tid, 1959-1965,
undersökningen av evertebratfaunan i trakten av Kilpisjärvi.
Under senare år har SFFF gått in för att understöda
studerande och yngre forskare i deras arbeten relaterade till pro gradu-avhandlingen.
Därtill har man beviljat stipendier åt doktorander, andra forskare
och personer, som deltagit i kongresser för att hålla föredrag
eller presentera posters över sin forskning. I dagens läge utdelas
ca 30-40 smärre stipendier per år.
Nåtö biologiska station i Lemland,
Åland, grundad år 1964, har drivits av SFFF tillsammans med
Ålands landskapsregering. Alltsedan Alvar Palmgrens dagar, från
år 1899, har den åländska floran, och speciellt det förnämliga
lövängsområdet intill stationen, varit föremål
för forskning. Nåtö biologiska station är en lämplig
basstation för såväl botaniska som zoologiska undersökningar.
Stationen, som på senare år blivit mycket anlitad, kan härbärgera
drygt 10 personer samtidigt.
Roland Skytén
Societas pro
Fauna et Flora Fennica
Societas pro Fauna et Flora Fennica (SFFF)
perustettiin v. 1821 Turkuun. Vastaperustetun tieteellisen seuran tavoite
oli nuoren Suomen Suurruhtinaskunnan eläin- ja kasvimaailman tutkiminen.
Yhtä hyvin tehtävässä kuin nimessä oli tietty
kansallinen paatos. Ryhdyttiin tarmokkaasti keräämään
mahdollisimman monta eläin- ja kasvinäytettä tarkoituksena
perustaa pysyvät kokoelmat museon muodossa. Turun Kuninkaallinen
Akatemia vastaanotti SFFF:n kasvavat kokoelmat, ja säilytti ne erillään
omista kokoelmistaan. Valitettavasti kokoelmat tuhoutuivat Turun palossa
v. 1827. SFFF:n siirryttyä Helsinkiin, perustettiin uudet kokoelmat.
Vuonna 1858 ne liitettiin Suomen Keisarillisen Aleksanterin Yliopiston
kokoelmiin.
1800-luvun keskivaiheilta saakka SFFF:n
vuosikokous, jossa mm. valitaan Seuran hallitus, on pyritty pitämään
Kukan päivänä, 13. toukokuuta. Kevät- ja syyskausien
kuukausikokoukset ovat olleet ns. toiminnan selkärankana. 1860-luvulta
lähtien esitelmät ovat olleet kokouksien pääasiallinen
ohjelma. Tieteelliset tiedonannot ovat ajoittain olleet tärkeä
osa kuukausikokousten ohjelmaa.
Ensimmäinen SFFF:n järjestämä
symposiumi tapahtui syksyllä 1959. Symposiumissa käsiteltiin
ihmisen vaikutusta Suomen luontoon. Seuraava symposiumi järjestettiin
syyskuussa yhdessä Suomen Biologian Seura Vanamon kanssa SFFF:n 150-vuotisjuhlan
ja Vanamon 75-vuotisjuhlan viettämiseksi. Aiheena oli "Dynamics
of North European Biota". Symposiumin jälkeen järjestettiin
yhteinen retki Lammin biologiselle asemalle ja Tvärminnen eläintieteelliselle
asemalle. Vuodesta 1979 symposiumit ovat olleet jokavuotisia. Symposiumeissa
on usein käsitelty erilaisia, hyvin ajankohtaisia luonnonsuojelukysymyksiä.
Vaihtelevien aiheiden käsittely on kuitenkin aina ollut vankalla
tieteellisellä pohjalla. Symposiumit ovat osanottajamääristä
päätellen olleet SFFF:n selvästi suosituin hanke.
Retket ovat olleet tärkeä osa
SFFF:n toimintaa. Alussa SFFF kustansi joitakin Suomen eläin- ja
kasvimaailman selvittämiseen sekä näytteiden keruuseen
tähtääviä retkiä. Kattavin retki, "Suuri
Kuolan retki", tehtiin v. 1887 Kuolan niemimaalle. Retkeen osallistui
yhteensä kahdeksan henkilöä, heidän joukossaan maamme
eturivin eläin- ja kasvitieteen tutkijoita. Alkaen vuodesta 1972
SFFF on miltei vuosittain järjestänyt yhden tai kaksi retkeä
eri puolille Suomea. Retket ovat kestäneet yhdestä päivästä
muutamaan päivään. Tarkoituksena on ollut asiantuntevien
oppaiden johdolla osanottajille esitellä erilaista luontoa ja ajankohtaisia
luonnonsuojelukysymyksiä etelästä pohjoiseen ja lännestä
itään. Virossa ja Öölannissakin on retkeilty.
Julkaisutoiminta alkoi Notiser ur Sällskapets
Pro Fauna et Flora Fennica förhandlingar-sarjan ensimmäisen
niteen ilmestyessä v. 1848. Vuonna 1861 William Nylanderin onnistui
järjestää valtiontukea SFFF:n julkaisutoiminnalle. Siitä
vuodesta SFFF on toiminut riippumattomana kirjoitusten julkaisijana. Julkaisujen
vaihto saman alan julkaisijoiden kanssa aloitettiin v. 1873. Tämä
edullinen tapa saada suuria määriä julkaisuja eri puolilta
maailmaa saavutti huippunsa täsmälleen sata vuotta myöhemmin,
v. 1973. Silloin SFFF:lla oli yhteensä 1177 vaihtosuhdetta. Johtuen
Suomen Akatemian muuttuneesta avustuspolitiikasta, SFFF:n oli vähenettävä
vaihtosuhteitaan siten, että niitä tänä päivänä
on enää n. 300.
Apurahojen myöntö on eräs
SFFF:n tärkeä toiminta. Suurehkoja rahoitettuja projekteja olivat
yllä mainittu Kuolan retki sekä myöhemmältä ajalta,
1959-1965, Kilpisjärven selkärangattomien tutkimus. Nykyään
SFFF on kohdistanut avustuksensa opiskelijoiden ja nuorten tutkijoiden
pro gradu-työhön liittyviin tutkimuksiin. Lisäksi apurahoja
on myönnetty väitöskirjaa valmisteleville, muille tutkijoille
sekä kongresseissa esitelmin tai posterein tutkimustaan esitteleville.
Nykyään myönnetään vuosittain 30-40 pienehköä
apurahaa.
SFFF ylläpitää yhdessä
Ahvananmaan maakuntahallituksen kanssa Ahvenanmaan Lemlannissa sijaitsevaa,
v. 1964 perustettua Nåtön biologista asemaa. Aina Alvar Palmgrenin
päivistä, vuodesta 1899, on Ahvenanmaan kasvisto ollut tutkimuksen
kohteena, eritoten aseman lähellä oleva hieno lehtoniittyalue.
Nåtön biologinen asema on sekä kasvi- että eläintieteellisten
tutkimusten sopiva tukikohta. Viime aikoina vilkkaassa käytössä
ollut asema pystyy majoittamaan n. 10 henkilöä kerrallaan.
Roland Skytén
|